Yahoo Search Búsqueda en la Web

Resultado de búsqueda

  1. 18 de may. de 2020 · Michel Piccoli as the reluctant Cardinal, Melville elected to the papacy in We Have a Pope, 2011. Photograph: Cannes Film Festival/EPA. Piccoli then returned to his speciality – the urbane ...

  2. Michel Piccoli. Actor: Contempt. This suave, elegant character star was a ubiquitous presence in French cinema for nearly seven decades. His distinguished career extended to both stage and screen and his versatility was such that he could take on just about any persona (in his own words: "I do not put on an act...

  3. Michel Piccoli fue un actor francés nacido el 27 de diciembre del año 1925 en la ciudad de París (Francia). Su madre fue una pianista francesa y su madre un violinista italiano. En los años 40 inició su carrera profesional como actor teatral. También en esa década, todavía en pequeños papeles, pudo ser visto en alguna película ...

  4. 最優秀男優賞. 1997年 『 旅の友 』. ロカルノ国際映画祭. 最優秀男優賞. 2007年 『 パリの屋根の下 』. テンプレートを表示. ミシェル・ピコリ (Michel Piccoli, ピッコリ とも、 1925年 12月27日 - 2020年 5月12日 )は、舞台、映画、テレビなどで活動した フランス の ...

  5. 9 de sept. de 2023 · Michel Piccoli naît à Paris près de la Bastille en 1925, d’un père violoniste de lointaine origine tessinoise, et d’une mère pianiste. À 9 ans, au collège en internat, il découvre le théâtre où il incarne un personnage dans le conte d’Andersen Les Habits neufs de l’empereur, et s'aperçoit que tout à coup, les autres l’écoutent.

  6. Michel Piccoli. Jacques Daniel Michel Piccoli, född 27 december 1925 i Paris, död 12 maj 2020 i Saint-Philbert-sur-Risle i Eure, var en fransk skådespelare [ 10]. Han utmärkte sig på såväl scen som TV och film. Han gjorde filmdebut 1949 i Le Point du Jour. Med sin eleganta, intelligenta, ofta lite sardoniska spelstil nådde han så ...

  7. Michel Piccoli (27. joulukuuta 1925 – 12. toukokuuta 2020) oli ranskalainen näyttelijä. Hän syntyi Pariisissa pianistiäidin ja viulisti-isän pojaksi. Piccolin elokuviin kuuluvat Kuoleman puutarha ( Buñuel , 1956), Kamarineidon päiväkirja (Buñuel, 1964), Päiväperho (Buñuel, 1967), Topaz ( Hitchcock , 1969) ja Vapauden aave (Buñuel, 1974).