Yahoo Search Búsqueda en la Web

Resultado de búsqueda

  1. Charlotta Taube var bara sju år när kungens krav på systern Hedvig först framfördes, och hon var åtta år när Hedvig flyttade till hovet. Men även om allt hölls hemligt för Charlotta då, måste hon senare ha varit medveten om vad systern hade tvingats till. Särskilt som deras mamma aldrig kunde acceptera det. Dessutom besökte ...

  2. Kungshatt är en ö belägen i östra Mälaren och ligger i Lovö socken i Ekerö kommun. Kungshatt gränsar med sin södra sida mot Fiskarfjärden, med sin västra sida mot Lovön i Ekerö kommun och med sin sydöstra sida mot Sätra i Stockholms kommun. Namnet härrör från sagokungen Erik Väderhatt som här under en flykt tappade sin hatt.

  3. Cuando la amante oficial del rey, Hedvig Taube, falleció en 1744 la corte real empezó a buscar una sustituta. El rey había alcanzado en este punto mala reputación debido a su uso abierto y frecuente de simples prostitutas de la calle y su alcoholismo. Sin embargo, el hecho de que Hedvig Taube fuera amante oficial había sentado un ejemplo.

  4. Detta program handlar om Hedvig Taube (1714-1744) som vid blott 16 års ålder blev kunglig älskarinna åt Fredrik I. Hon gjordes till mätress med eleganta våningar och stor uppvaktning, en svensk motsvarighet till de kungliga älskarinnorna i Versailles. Under den här tiden utbröt bl a den stora Daldansen, då upproriska dalkarlar marscherade mot Stockholm.

  5. Hedvig Ulrika Taube (1714-1744) var den svenske kong Fredrik I's maitresse fra hun var 16 til sin død og fødte ham fire børn. Hun var datter af admiral Evert Taube , og hun og faderen fik i perioden en betydelig politisk indflydelse.

  6. Hedvig Ulrika Taube 1714-10-31 — 1744-02-11 Hovfröken, kunglig mätress. Hedvig Amalia von Hessenstein. 1 reference. Svenskt kvinnobiografiskt lexikon ID. HedvigTaube.

  7. Det finns två bilder av Edvard Taube. Den ena är beskrivningen av en kompetent och duglig, om än något burdus, befälhavare i flottan. Han gjorde en snabb karriär och fick ansvaret för Stockholms marina försvar 1719 och var den person som tog beslutet att offra skärgårdsbefolkningens gårdar och istället försvara huvudstaden genom att befästa inloppen vid Vaxholm och Baggensstäket.