Yahoo Search Búsqueda en la Web

  1. Anuncios
    relacionados con: Vilhelm IV av Storbritannien wikipedia
  1. Vilhelm IV av Storbritannien – Wikipedia

    sv.wikipedia.org › wiki › Vilhelm_IV_av_Storbritannien

    Han besökte brittiska trupper i Nederländerna 1813 och bevittnade bombningen av Antwerpen från ett kyrktorn då en kula gjorde ett hål i hans rock. I brittiska överhuset propagerade han för slaveriet. Det var olagligt i Storbritannien men förekom fortfarande i de brittiska kolonierna.

    • 26 juni 1830–20 juni 1837
    • Georg IV
  2. Vilhelm IV av Storbritannia – Wikipedia

    no.m.wikipedia.org › wiki › Wilhelm_IV_av_Storbritannia

    Vilhelm IV (født 21. august 1765, død 20. juni 1837) var konge av Det forente kongerike Storbritannia og Irland fra 26. juni 1830 til sin død.

  3. Vilhelm IV, kung av Storbritannien och Irland (1765 - 1837 ...

    kulturnav.org › b9af291e-f237-41c6-bb23-f51282631c2d

    06/10/2016 · Vilhelm IV (eng. William IV), 1765-1837, kung av Storbritannien och Irland samt av Hannover från 1830, son till Georg III. V., som efterträdde sin bror Georg IV, accepterade 1832 motvilligt "den stora parlamentsreformen", vilken gav industristäderna representation i underhuset och utvidgade rösträtten.

  4. Vilhelm IV – Wikipedia

    sv.m.wikipedia.org › wiki › Vilhelm_IV

    Vilhelm IV kan syfta på bland andra: . Vilhelm IV av Storbritannien, kung av Storbritannien, Irland och Hannover från 1830; Vilhelm IV, storhertig av Luxemburg, regent av Luxemburg mellan från 1905

  5. Vilhelm IV av Storbritannia – Wikipedia

    nn.m.wikipedia.org › wiki › Wilhelm_IV_av_Storbritannia

    Vilhelm IV (21. august 1765–20. juni 1837), tysk Wilhelm IV Heinrich, engelsk William IV Henry, var konge av det sameinte kongeriket Storbritannia og Irland og kongeriket Hannover frå 26. juni 1830 til han døydde.

  6. Viktoria av Storbritannien – Wikipedia

    sv.wikipedia.org › wiki › Viktoria_av_Storbritannien
    • uppväxt
    • Tidig Regeringstid
    • Äktenskap
    • Tidig Viktoriansk Politik
    • Irland
    • 1850-talet
    • Änkedom
    • Gladstone och Disraeli
    • de Sista åren
    • Eftermäle

    Viktorias far, hertigen av Kent och Strathearn var Georg III:s fjärde son. Han, liksom andra av Georgs söner, gifte sig inte under ungdomen. Den äldste sonen, prinsen av Wales (den blivande Georg IV), gifte sig, men fick bara en dotter; Charlotte Augusta. Då hon avled 1817 gifte sig de kvarvarande sönerna till kung Georg III för att få arvingar (prinsen av Wales och hertigen av York var redan gifta, men levde inte med sina fruar).[1] Hertigen av Kent och Strathearn gifte sig med Viktoria av Sachsen-Coburg-Saalfeld, syster till Charlottes änkling Leopold av Sachsen-Coburg-Saalfeld och änka efter Karl av Leiningen. Viktoria, parets enda barn, föddes på Kensington Palace i London 24 maj 1819. Hon döptes i kupolrummet i Kensington Palace 24 juni 1819 av Charles Manners-Sutton, ärkebiskop av Canterbury. Hennes gudföräldrar var prinsregenten, den ryske tsaren (hon fick sitt första namn, Alexandrina, till hans ära), Charlotte av Württemberg och änkehertiginnan av Sachsen-Coburg-Gotha. Den...

    Vilhelm avled sjuttioett år gammal tolv minuter över två på morgonen den 20 juni 1837 och Viktoria ärvde tronen.[7] Den unga drottningen hade just fyllt arton år, så inget förmyndarskap behövdes. Enligt salisk lag (tysk och fransk romersk rätt) kunde inte en kvinna styra över kungariket Hannover, ett rike som hade delat monark med Storbritannien sedan 1714. Hannover gick alltså inte till Viktoria, utan till hennes farbror hertigen av Cumberland och Teviotdale, som blev Ernst August I av Hannover. Då den unga drottningen vid denna tid fortfarande var ogift och barnlös, blev Ernst August hennes presumtiva tronföljare fram till att hennes första barn föddes 1840.[8] Då Viktoria tillträdde tronen hade whigpartiet suttit i regeringsställning sedan 1830, utom i korta perioder. Whigs premiärminister Lord Melbourne, blev en betydelsefull person i den politiskt oerfarna drottningens liv och hon litade på hans råd. (Somliga kallade Viktoria ”Mrs Melbourne”.[9]) Melbourneministären blev dock i...

    Drottningen gifte sig med prins Albert 10 februari 1840 i det kungliga kapellet i St. James’s Palace; fyra dagar tidigare gav hon honom titeln His Royal Highness (Hans Kunglig Höghet). Prins Albert var allmänt känd som prinsgemål, även om han officiellt inte fick titeln förrän 1857. Prins Albert fick aldrig pärvärdighet.[11] Under Viktorias första graviditet försökte artonårige Edward Oxford [12] att skjuta drottningen då hon åkte i en vagn tillsammans med Albert i London. Oxford sköt två gånger, men missade. Han anklagades för högförräderi, men friades på grund av sinnessjukdom. Hans åberopande ifrågasattes av många, de menade att Oxfords mordförsök baserades på en vilja att bli berömd. Många hävdade att det låg en chartistkonspirationbakom mordförsöket; andra menade att det kunnat vara en kupp av anhängare till kungen av Hannover. Konspirationsteorierna ledde till en våg av patriotism och lojalitet. Skottdramat påverkade inte drottningens hälsa eller graviditet. Det kungliga paret...

    Peels ministär stod inför en kris rörande hävandet av Corn Laws (spannmålslagarna). Många torypolitiker (även kända som de konservativa) var emot upphävandet, men vissa av dem, (”peeliterna”) och de flesta whigpolitiker stödde det. Peel avgick 1846, efter att parlamentet med knapp marginal gått med på att upphäva lagarna, och ersattes av Lord John Russell. Russells ministär ogillades av drottningen, fastän den bestod av whigpolitiker. Hon ogillade främst utrikesministern, Lord Palmerston, [15] som ofta agerade utan att först ha rådgjort med kabinettet, premiärministern eller drottningen. 1849 framförde hon klagomål till Lord Russell om att Palmerston hade skickat officiella dokument till utländska ledare utan hennes kännedom. Hon upprepade sin protest 1850, men till ingen nytta. Lord Palmerston avsattes först 1851 då han hade givit Louis-Napoleon Bonapartesstatskupp den brittiska regeringens godkännande utan att först ha diskuterat med premiärministern. Perioden då Russell var premi...

    Den unga drottning Viktoria förälskade sig i ön Irland och valde att semestra i Killarney i Kerry, vilket ledde till att platsen blev en av 1800-talets populäraste turistorter. Hennes kärlek till ön besvarades till en början av irländsk värme mot den unga drottningen. 1845 drabbades Irland av svår potatismissväxt i över fyra år vilket tog över en miljon människoliv och orsakade att ytterligare en miljon irländare emigrerade. Drottningen donerade personligen 5000 pund och var inblandad i olika välgörenhetsprojekt mot den irländska potatissvälten.[16]Trots detta påverkades drottningens popularitet då Russellministärens politik anklagades för förvärra svälten. Bland extrema republikaner kom Viktoria att kallas ”Svältdrottningen” och myter spreds om att hon inte donerat mer än 5 pund till insatser mot svältkatastrofen. Viktorias första officiella besök i Irland 1849 arrangerades av Lord Clarendon, lordlöjtnant av Irland och chef för den brittiska administrationen, som ett försök att båd...

    Den första världsutställningen, känd som Den stora utställningen, organiserades av prins Albert och invigdes av drottningen 1 maj 1851. Trots mångas farhågor blev den en enorm succé, vars intäkter kunde användas till uppförandet av South Kensington Museum (senare ändrat till Victoria and Albert Museum). Lord John Russells ministär föll samman 1852 och han ersattes av den konservative Lord Derby. Lord Derby stannade dock inte vid makten särskilt länge. Han misslyckades att behålla majoriteten i parlamentet och avgick mindre än ett år efter att han tillträtt. Under denna tid var Viktoria angelägen om att sätta stopp för svaga regeringar. Både drottningen och hennes make stödde kraftfullt bildandet av en stark koalitionsregering mellan whigpartiet och de peelitiska torypolitikerna. En sådan ministär skapades under ledning av peeliten Lord Aberdeen. En av de viktigaste handlingarna den nya regeringen utförde var att Storbritannien gick med i Krimkriget 1854 på Osmanska rikets sida mot R...

    Prins Albert avled i tyfus 1861, vilket gjorde Viktoria förkrossad.[19] Hon gick in i ett halvpermanent sorgetillstånd och bar svart under resten av sitt liv. Hon undvek offentligheten och satte knappt sin fot i London under de följande åren. Hennes isolering gav henne öknamnet ”Widow of Windsor” (Änkan på Windsor Castle). Hon betraktade sin son Edvard som en oansvarig och indiskret playboyoch anklagade honom för faderns död, eftersom prins Albert blev sjuk efter ett besök hos sonen. Viktoria kom mer och mer att anförtro sig till den skotske betjänten John Brown,[20] och det har påståtts att de utvecklade ett kärleksförhållande eller till och med ingick ett hemligt äktenskap. I en nyligen funnen dagbok berättas att drottningens privata hovman på sin dödsbädd ska ha bekänt för en politiker att han hade närvarat vid en hemlig vigsel mellan Viktoria och John Brown. Alla historiker litar dock inte på denna dagboks trovärdighet. I vilket fall som helst hade Viktoria, efter sitt önskemål,...

    1868 blev den konservative Benjamin Disraeli premiärminister. Han skulle senare bli Viktorias favoritpremiärminister. Hans regering föll dock snart och han efterträddes av William Ewart Gladstone, en medlem av Liberal Party (som koalitionen mellan whigs och peeliter nu kallades). Gladstone blev känd för att vara i strid med både Viktoria och Disraeli under sin politiska karriär. Vid ett tillfälle sade drottningen att hon upplevde att Gladstone tilltalade henne som vore hon ett massmöte. Hon ogillade Gladstone och hans politik lika mycket som hon beundrade Disraeli. Det var under Gladstones regering, i början av 1870-talet, som drottningen gradvis började träda fram från sitt tillstånd av sorg och isolering. Med uppmuntran från sin familj blev hon mer aktiv. 1872 genomlevde Viktoria sitt sjätte attentat med skjutvapen. När hon steg ned från sin vagn, rusade en sjuttonårig irländare, Arthur O'Connor, mot henne, med en pistol i ena handen och med en framställning om att befria irländsk...

    1887 firade Storbritannien Viktorias 50-årsjubileum som regent. 20 juni 1887 hölls en bankett där femtio europeiska kungar och prinsar var inbjudna. Även om hon inte kunde varit medveten om det, hade irländska frihetskämpar planerat att spränga Westminster Abbey medan drottningen besökte en tacksägelsegudstjänst. Detta mordförsök kom att kallas ”The Jubilee Plot” (jubileumskomplotten) när det blev känt. Nästa dag deltog hon i en procession som, med Mark Twains ord, ”sträckte sig utom synhåll i båda riktningarna”. Vid denna tid var Viktoria en extremt populär monark. Ryktena kring det påstådda förhållandet med hennes tjänare hade tystnat efter John Browns död 1883, vilket tillät drottningen att uppfattas som en moralsymbol. Viktoria tvingades 1892 att ytterligare en gång utstå en regering ledd av William Ewart Gladstone. Efter att det sista av hans lagförslag om irländskt självstyre nedröstats, gick han i pension 1894, och ersattes av den imperialistiske liberalen Lord Rosebery. Lord...

    Drottning Viktoria var Storbritanniens första moderna regent. Tidigare regenter hade varit aktivt inblandade i utövandet av regeringsmakten. En serie juridiska reformer ledde till att underhusets makt ökade på bekostnad av överhuset och monarken, vars roll blev mer symbolisk. Sedan Viktorias tid har regenten haft, med Walter Bagehotsord, ”rätt att bli rådfrågad, rätt att ge råd och rätt att varna”. Viktorias regentskap blev mer symboliskt än politiskt, med stark tonvikt på moralfrågor och familjevärden, i kontrast till de sexuella, ekonomiska och personliga skandaler som hade sammankopplats med tidigare medlemmar av Huset Hannover och som hade dragit vanrykte över monarkin. Under Viktorias regering uppstod i Storbritannien idén om ”familjemonarkin”, vilken den spirande medelklassen kunde identifiera sig med. Internationellt var Viktoria en betydande figur, inte bara i framtoning eller i termer av Storbritanniens inflytande genom imperiet, utan även på grund av släktskapsband genom E...

  7. Vilhelm IV, kung av Storbritannien och Irland (1765 - 1837 ...

    digitaltmuseum.org › 021036634063 › vilhelm-iv-kung

    History. Vilhelm IV (eng. William IV), 1765-1837, kung av Storbritannien och Irland samt av Hannover från 1830, son till Georg III. V., som efterträdde sin bror Georg IV, accepterade 1832 motvilligt "den stora parlamentsreformen", vilken gav industristäderna representation i underhuset och utvidgade rösträtten.

  8. Vilhelm 4. af Storbritannien - Wikipedia, den frie encyklopædi

    da.wikipedia.org › wiki › Vilhelm_IV_af_Storbritannien

    Vilhelm 4. af Storbritannien; Personlig information; Født: 21. august 1765 Buckingham Palace: Død: 20. juni 1837 (71 år) Windsor Castle: Dødsårsag: Hjerteanfald ...

  9. Vilhelm IV (eng. William IV); född William Henry, på svenska Vilhelm Henrik, född den 21 augusti 1765 på Buckingham House (nuvarande Buckingham Palace), död 20 juni 1837 på Windsor Castle; var hertig av Clarence och S:t Andrews från 1789 (adelstitel för staden St Andrews, Skottland) och kung av Förenade kungariket Storbritannien och Irland och Kungariket Hannover 1830–1837.

  1. Anuncios
    relacionados con: Vilhelm IV av Storbritannien wikipedia