Yahoo Search Búsqueda en la Web

  1. Cerca de 5.490 resultados de búsqueda
  1. Vilhelm IV (eng. William IV); född William Henry, på svenska Vilhelm Henrik, född den 21 augusti 1765 på Buckingham House (nuvarande Buckingham Palace), död 20 juni 1837 på Windsor Castle; var hertig av Clarence och S:t Andrews från 1789 (adelstitel för staden St Andrews, Skottland) och kung av Förenade kungariket Storbritannien och Irland och Kungariket Hannover 1830–1837.

    • 26 juni 1830–20 juni 1837
    • Georg IV
  2. Vilhelm IV (født 21. august 1765, død 20. juni 1837) var konge av Det forente kongerike Storbritannia og Irland fra 26. juni 1830 til sin død.

  3. 16/03/2021 · Vilhelm IV (eng. William IV); född William Henry, på svenska Vilhelm Henrik, född den 21 augusti 1765 på Buckingham House (nuvarande Buckingham Palace), död 20 juni 1837 på Windsor Castle; var hertig av Clarence och S:t Andrews från 1789 (adelstitel för staden St Andrews, Skottland) och kung av Förenade kungariket Storbritannien och ...

    • ungdomsåren
    • Militärtjänstgöring och Politik
    • Relationer och Äktenskap
    • Lord High Admiral
    • Regeringstid
    • Källor

    Vilhelm föddes i de tidiga morgontimmarna den 21 augusti 1765 på Buckingham House. Han var kung Georg III och drottning Charlottes tredje barn, deras tredje son[1] Han hade två äldre bröder, Georg och Fredrik, och förväntades inte bli tronföljare. Han döptes på St James's Palace den 20 september 1765. Hans farbröder hertigen av Gloucester och prins Henrik (senare hertig av Cumberland) och hans faster prinsessan Augusta, dåvarande arvhertiginna av Brunswick-Wolfenbüttel var hans gudföräldrar.[2] Större delen av sin barndom tillbringade han på Richmond och Kew Palace, där han undervisades av informatorer.[3] Då han var tretton år gammal blev han kadett i Royal Navy,[4] och var med vid slaget vid Cape St. Vincent 1780.[5] Hans liv i flottan skilde sig inte så mycket från andra kadetter, även om han hade en informator med sig ombord. Han deltog i matlagningen och blev arresterad tillsammans med den övriga besättningen efter ett fyllebråk på Gibraltar. Då hans identitet blev känd blev ha...

    Den nyutnämnde hertigen avslutade 1790 sin aktiva tjänstgöring i den flottan.[12] När Storbritannien förklarade krig mot Frankrike 1793 ville han tjäna sitt land men han fick inget skepp. Till en början kan det ha berott på att han brutit armen då han full fallit nedför en trappa, och senare kan det ha berott på att han höll ett tal i brittiska överhuset där han var emot kriget.[13] Följande år ändrade han sin uppfattning, i hopp om att få ett skepp, men amiralitetet besvarade inte ens hans förfrågan. Han fick 1798 titeln amiral utan att övergå i aktiv tjänst[14]. Han fick heller ingen aktiv tjänst under Napoleonkrigen.[15] Han fick hederstiteln Admiral of the Fleet 1811. Han besökte brittiska trupper i Nederländerna 1813 och bevittnade bombningen av Antwerpen från ett kyrktorn då en kula gjorde ett hål i hans rock.[16] I brittiska överhuset propagerade han för slaveriet. Det var olagligt i Storbritannien men förekom fortfarande i de brittiska kolonierna. Han menade att frihet inte...

    Mrs. Jordan

    Hertigen av Clarence levde tillsammans med den irländska skådespelerskan Dorothea Bland, mer känd under sitt artistnamn, mrs. Jordan,[12] under perioden 1791–1800.[12] Hon var inte gift, men kallade sig ändå mrs. för att det var mer respektabelt att vara gift som skådespelare och namnet Jordan anspelar på Jordanfloden, att hon rest över Irländska sjön mellan Irland och England.[23] Vilhelm var en i den generation som blev vuxna då Royal Marriages Act 1772 gällde. Den förbjöd ättlingar till Ge...

    Äktenskap

    Hertigen hade stora skulder och försökte gifta sig med någon rik arvtagerska, men misslyckades.[32] När hertigens brorsdotter prinsessan Charlotte, avled i barnsäng 1817, hade kungen tolv barn, men inga legitima barnbarn. Detta gjorde att de försökte gifta sig och få en arvinge. Vilhelm hade en fördel gentemot sina två äldre bröder. De var barnlösa och deras fruar var för gamla för att få barn. Vilhelm var dessutom den friskaste av de tre.[33] Om han levde tillräckligt länge skulle han kunna...

    Vilhelms äldre bror, prinsen av Wales, blev prinsregent 1811, på grund av deras fars, Georg III:s, psykiska ohälsa. Kungen avled 1820 och prinsregenten blev kung, Georg IV. Detta innebar att Vilhelm nu var på andra plats i successionsordningen efter brodern Fredrik, hertig av York. Efter att Vilhelm gift sig hade han börjat leva hälsosammare. Han promenerade i timtal, åt måttligt och drack barley water, ett kornavkok smaksatt med citron.[41] Hans båda bröder var sjuka och det ansågs bara vara en tidsfråga innan han blev kung.[42]När hertigen av York avled 1827, blev Vilhelm, som då var mer än 60 år gammal kronprins. Senare samma år utsågs Vilhelm till Lord High Admiral av premiärministern George Canning. Vilhelm hade flera konflikter med sitt råd, som bestod av amiralitetsofficerare. Allt ställdes på sin spets 1828 då han gav sig av med en skvadron skepp, utan att tala om vart de skulle och var borta under tio dagar. Kungen krävde då, genom premiärministern, Arthur Wellesley, 1:e he...

    De första åren av Vilhelm IV:s regeringstid

    George IV dog den 26 juni 1830 utan några legitima barn, vilket ledde till att hertigen av Clarence efterträdde honom som Vilhelm IV. Han var 64 år gammal och den äldste som blivit brittisk kung.[48] Till skillnad från sin extravagante bror var Vilhelm anspråkslös och undvek pompa och ceremonier. Georg IV hade tillbringat större delen av sin tid i Windsor Castle, men Vilhelm tyckte om att promenera, utan sällskap, genom London eller Brighton. Han var populär bland folket, fram till reformkris...

    Reformkrisen

    Vid den här tiden krävde ett tronskifte nyval, och i parlamentsvalet i Storbritannien 1830 förlorade Wellingtons Tories mot Earl Greys Whigsäven om Tories fortfarande hade flest platser i parlamentet som helhet. Tories var splittrade och Wellington besegrades i underhuset i november varpå Lord Grey bildade regering. Lord Grey föreslog att valsystemet skulle ändras, då det knappt hade ändrats sedan 1600-talet. Det dåvarande systemet var skevt då nya stora industristäder som Manchester och Birm...

    Kung av Hannover

    Vilhelm besökte aldrig Hannover som dess kung. Hans bror Adolf fortsatte som vicekung där under Vilhelms regeringstid så som han hade gjort under Georg IV:s tid. Vilhelm skrev 1833 under en ny konstitution för Hannover som stärkte medelklassen och gav de lägre klasserna begränsad makt genom att utöka det hannoveranska parlamentets roll. Denna konstitution drogs dock tillbaka efter Vilhelms död av hans bror Ernst August.

    Den här artikeln är, helt eller delvis, en översättning från engelskspråkiga Wikipedia, där anges följande källor: 1. Allen, W. Gore (1960). King William IV. London: Cresset Press. 2. Brock, Michael (2004) "William IV (1765–1837)", Oxford Dictionary of National Biography, Oxford University Press, doi:10.1093/ref:odnb/29451. Retrieved 6 July 2007 (subscription required). 3. Fulford, Roger (1973). Royal Dukes. London: Collins. (rev. ed.) 4. Grant, James (1836). Random Recollections of the House of Lords. London: Smith, Elder & Co. 5. Molloy, Fitzgerald (1903). The Sailor King: William the Fourth, His Court and His Subjects. London: Hutchinson & Co. (2 vol.) 6. Somerset, Anne (1980). The Life and Times of William IV. London, Weidenfeld and Nicholson, ISBN 978-0-297-83225-6. 7. Van der Kiste, John (1994). George III:s Children. Stroud: Sutton Publishing Ltd. 8. Ziegler, Philip (1971). King William IV. London: Collins. ISBN 978-0-00-211934-4.

  4. Vilhelm IV av Storbritannien, kung av Storbritannien, Irland och Hannover från 1830. Vilhelm IV, storhertig av Luxemburg, regent av Luxemburg mellan från 1905. Vilhelm IV av Bayern, regerande hertig av Bayern från 1508. Vilhelm IV av Oranien, den första arvståthållaren i Nederländerna från 1747. Vilhelm IV av Hessen-Kassel, lantgreven ...

  5. 23/01/2021 · Anglický, Vilém IV. Hannoverský (cs); Vilijam IV, Vilim IV od Ujedinjenog Kraljevstva (bs) William IV. King of the United Kingdom of Great Britain and Ireland and of Hanover (1765-1837) Guillem IV, pintat per Sir Martin Archer Shee, 1833. Upload media. Wikipedia.

    • uppväxt
    • Tidig Regeringstid
    • Äktenskap
    • Tidig Viktoriansk Politik
    • Irland
    • 1850-talet
    • Änkedom
    • Gladstone och Disraeli
    • de Sista åren
    • Eftermäle

    Viktorias far, hertigen av Kent och Strathearn var Georg III:s fjärde son. Han, liksom andra av Georgs söner, gifte sig inte under ungdomen. Den äldste sonen, prinsen av Wales (den blivande Georg IV), gifte sig, men fick bara en dotter; Charlotte Augusta. Då hon avled 1817 gifte sig de kvarvarande sönerna till kung Georg III för att få arvingar (prinsen av Wales och hertigen av York var redan gifta, men levde inte med sina fruar).[1] Hertigen av Kent och Strathearn gifte sig med Viktoria av Sachsen-Coburg-Saalfeld, syster till Charlottes änkling Leopold av Sachsen-Coburg-Saalfeld och änka efter Karl av Leiningen. Viktoria, parets enda barn, föddes på Kensington Palace i London 24 maj 1819. Hon döptes i kupolrummet i Kensington Palace 24 juni 1819 av Charles Manners-Sutton, ärkebiskop av Canterbury. Hennes gudföräldrar var prinsregenten, den ryske tsaren (hon fick sitt första namn, Alexandrina, till hans ära), Charlotte av Württemberg och änkehertiginnan av Sachsen-Coburg-Gotha. Den...

    Vilhelm avled sjuttioett år gammal tolv minuter över två på morgonen den 20 juni 1837 och Viktoria ärvde tronen.[7] Den unga drottningen hade just fyllt arton år, så inget förmyndarskap behövdes. Enligt salisk lag (tysk och fransk romersk rätt) kunde inte en kvinna styra över kungariket Hannover, ett rike som hade delat monark med Storbritannien sedan 1714. Hannover gick alltså inte till Viktoria, utan till hennes farbror hertigen av Cumberland och Teviotdale, som blev Ernst August I av Hannover. Då den unga drottningen vid denna tid fortfarande var ogift och barnlös, blev Ernst August hennes presumtiva tronföljare fram till att hennes första barn föddes 1840.[8] Då Viktoria tillträdde tronen hade whigpartiet suttit i regeringsställning sedan 1830, utom i korta perioder. Whigs premiärminister Lord Melbourne, blev en betydelsefull person i den politiskt oerfarna drottningens liv och hon litade på hans råd. (Somliga kallade Viktoria ”Mrs Melbourne”.[9]) Melbourneministären blev dock i...

    Drottningen gifte sig med prins Albert 10 februari 1840 i det kungliga kapellet i St. James’s Palace; fyra dagar tidigare gav hon honom titeln His Royal Highness (Hans Kunglig Höghet). Prins Albert var allmänt känd som prinsgemål, även om han officiellt inte fick titeln förrän 1857. Prins Albert fick aldrig pärvärdighet.[11] Under Viktorias första graviditet försökte artonårige Edward Oxford [12] att skjuta drottningen då hon åkte i en vagn tillsammans med Albert i London. Oxford sköt två gånger, men missade. Han anklagades för högförräderi, men friades på grund av sinnessjukdom. Hans åberopande ifrågasattes av många, de menade att Oxfords mordförsök baserades på en vilja att bli berömd. Många hävdade att det låg en chartistkonspirationbakom mordförsöket; andra menade att det kunnat vara en kupp av anhängare till kungen av Hannover. Konspirationsteorierna ledde till en våg av patriotism och lojalitet. Skottdramat påverkade inte drottningens hälsa eller graviditet. Det kungliga paret...

    Peels ministär stod inför en kris rörande hävandet av Corn Laws (spannmålslagarna). Många torypolitiker (även kända som de konservativa) var emot upphävandet, men vissa av dem, (”peeliterna”) och de flesta whigpolitiker stödde det. Peel avgick 1846, efter att parlamentet med knapp marginal gått med på att upphäva lagarna, och ersattes av Lord John Russell. Russells ministär ogillades av drottningen, fastän den bestod av whigpolitiker. Hon ogillade främst utrikesministern, Lord Palmerston, [15] som ofta agerade utan att först ha rådgjort med kabinettet, premiärministern eller drottningen. 1849 framförde hon klagomål till Lord Russell om att Palmerston hade skickat officiella dokument till utländska ledare utan hennes kännedom. Hon upprepade sin protest 1850, men till ingen nytta. Lord Palmerston avsattes först 1851 då han hade givit Louis-Napoleon Bonapartesstatskupp den brittiska regeringens godkännande utan att först ha diskuterat med premiärministern. Perioden då Russell var premi...

    Den unga drottning Viktoria förälskade sig i ön Irland och valde att semestra i Killarney i Kerry, vilket ledde till att platsen blev en av 1800-talets populäraste turistorter. Hennes kärlek till ön besvarades till en början av irländsk värme mot den unga drottningen. 1845 drabbades Irland av svår potatismissväxt i över fyra år vilket tog över en miljon människoliv och orsakade att ytterligare en miljon irländare emigrerade. Drottningen donerade personligen 5000 pund och var inblandad i olika välgörenhetsprojekt mot den irländska potatissvälten.[16]Trots detta påverkades drottningens popularitet då Russellministärens politik anklagades för förvärra svälten. Bland extrema republikaner kom Viktoria att kallas ”Svältdrottningen” och myter spreds om att hon inte donerat mer än 5 pund till insatser mot svältkatastrofen. Viktorias första officiella besök i Irland 1849 arrangerades av Lord Clarendon, lordlöjtnant av Irland och chef för den brittiska administrationen, som ett försök att båd...

    Den första världsutställningen, känd som Den stora utställningen, organiserades av prins Albert och invigdes av drottningen 1 maj 1851. Trots mångas farhågor blev den en enorm succé, vars intäkter kunde användas till uppförandet av South Kensington Museum (senare ändrat till Victoria and Albert Museum). Lord John Russells ministär föll samman 1852 och han ersattes av den konservative Lord Derby. Lord Derby stannade dock inte vid makten särskilt länge. Han misslyckades att behålla majoriteten i parlamentet och avgick mindre än ett år efter att han tillträtt. Under denna tid var Viktoria angelägen om att sätta stopp för svaga regeringar. Både drottningen och hennes make stödde kraftfullt bildandet av en stark koalitionsregering mellan whigpartiet och de peelitiska torypolitikerna. En sådan ministär skapades under ledning av peeliten Lord Aberdeen. En av de viktigaste handlingarna den nya regeringen utförde var att Storbritannien gick med i Krimkriget 1854 på Osmanska rikets sida mot R...

    Prins Albert avled i tyfus 1861, vilket gjorde Viktoria förkrossad.[19] Hon gick in i ett halvpermanent sorgetillstånd och bar svart under resten av sitt liv. Hon undvek offentligheten och satte knappt sin fot i London under de följande åren. Hennes isolering gav henne öknamnet ”Widow of Windsor” (Änkan på Windsor Castle). Hon betraktade sin son Edvard som en oansvarig och indiskret playboyoch anklagade honom för faderns död, eftersom prins Albert blev sjuk efter ett besök hos sonen. Viktoria kom mer och mer att anförtro sig till den skotske betjänten John Brown,[20] och det har påståtts att de utvecklade ett kärleksförhållande eller till och med ingick ett hemligt äktenskap. I en nyligen funnen dagbok berättas att drottningens privata hovman på sin dödsbädd ska ha bekänt för en politiker att han hade närvarat vid en hemlig vigsel mellan Viktoria och John Brown. Alla historiker litar dock inte på denna dagboks trovärdighet. I vilket fall som helst hade Viktoria, efter sitt önskemål,...

    1868 blev den konservative Benjamin Disraeli premiärminister. Han skulle senare bli Viktorias favoritpremiärminister. Hans regering föll dock snart och han efterträddes av William Ewart Gladstone, en medlem av Liberal Party (som koalitionen mellan whigs och peeliter nu kallades). Gladstone blev känd för att vara i strid med både Viktoria och Disraeli under sin politiska karriär. Vid ett tillfälle sade drottningen att hon upplevde att Gladstone tilltalade henne som vore hon ett massmöte. Hon ogillade Gladstone och hans politik lika mycket som hon beundrade Disraeli. Det var under Gladstones regering, i början av 1870-talet, som drottningen gradvis började träda fram från sitt tillstånd av sorg och isolering. Med uppmuntran från sin familj blev hon mer aktiv. 1872 genomlevde Viktoria sitt sjätte attentat med skjutvapen. När hon steg ned från sin vagn, rusade en sjuttonårig irländare, Arthur O'Connor, mot henne, med en pistol i ena handen och med en framställning om att befria irländsk...

    1887 firade Storbritannien Viktorias 50-årsjubileum som regent. 20 juni 1887 hölls en bankett där femtio europeiska kungar och prinsar var inbjudna. Även om hon inte kunde varit medveten om det, hade irländska frihetskämpar planerat att spränga Westminster Abbey medan drottningen besökte en tacksägelsegudstjänst. Detta mordförsök kom att kallas ”The Jubilee Plot” (jubileumskomplotten) när det blev känt. Nästa dag deltog hon i en procession som, med Mark Twains ord, ”sträckte sig utom synhåll i båda riktningarna”. Vid denna tid var Viktoria en extremt populär monark. Ryktena kring det påstådda förhållandet med hennes tjänare hade tystnat efter John Browns död 1883, vilket tillät drottningen att uppfattas som en moralsymbol. Viktoria tvingades 1892 att ytterligare en gång utstå en regering ledd av William Ewart Gladstone. Efter att det sista av hans lagförslag om irländskt självstyre nedröstats, gick han i pension 1894, och ersattes av den imperialistiske liberalen Lord Rosebery. Lord...

    Drottning Viktoria var Storbritanniens första moderna regent. Tidigare regenter hade varit aktivt inblandade i utövandet av regeringsmakten. En serie juridiska reformer ledde till att underhusets makt ökade på bekostnad av överhuset och monarken, vars roll blev mer symbolisk. Sedan Viktorias tid har regenten haft, med Walter Bagehotsord, ”rätt att bli rådfrågad, rätt att ge råd och rätt att varna”. Viktorias regentskap blev mer symboliskt än politiskt, med stark tonvikt på moralfrågor och familjevärden, i kontrast till de sexuella, ekonomiska och personliga skandaler som hade sammankopplats med tidigare medlemmar av Huset Hannover och som hade dragit vanrykte över monarkin. Under Viktorias regering uppstod i Storbritannien idén om ”familjemonarkin”, vilken den spirande medelklassen kunde identifiera sig med. Internationellt var Viktoria en betydande figur, inte bara i framtoning eller i termer av Storbritanniens inflytande genom imperiet, utan även på grund av släktskapsband genom E...

    • 20 juni 1837–22 januari 1901, 63 år och 216 dagar
    • Vilhelm IV (kung av Storbritannien)
  1. Anuncio
    relacionado con: Vilhelm IV av Storbritannien wikipedia